Snacka dig in i landslaget.

Vem är egentligen den där Liljegärd? Linnea Liljegärd, vad vet ni om henne? Fotbollsflatan kan som vanligt bara svara för sig själv och denna gång knappt ens det. För jag har absolut noll koll på Liljegärd. Jag vet att hon just nu öser in mål i allsvenskan och att hon spelar i Göteborg. Jag vet hur gammal hon är och vilken hårfärg hon har. Inget mer, verkligen inget mer.
Vart kommer hon ifrån? Är hon heltidsproffs? Om inte - vad gör hon vid sidan av planen? Vart spelade hon innan hon gjorde sällskap med Torbjörn Nilsson och Göteborg? Många frågor men jag sitter inte på svaret. Om jag ville skulle jag säkert kunna googla henne och det ska jag göra. Men inte just precis nu.

Många frågor, väldigt få svar. Svaren finns där ut men jag har dem inte, för att det inte skrivits och snackats om Liljegärd. Inte alls som det skrivits och snackat Kosovare Asllani. Fotbollsflatan är, nästintill, övertygad om att det beror på att Liljegärd:s attityd inte är lika kaxig och att hon som person således inte är lika intressant som just Kosse. Hennes attityd gör henne ointressant. Liljegärd kommer aldrig lyftas fram som en stor profil och landslagets framstod - för att hon är lugn, ödmjuk och lite mindre kaxig än den där Linköpingsspelaren. Det är lugnt för mig, personligheter föder stjärnor - det är helt naturligt.

Det som gör mig både irriterad och konfunderad är en ny tanke som slagit mig. En rätt skrämmande tanke. I några dagar har den legat och grott. Nu tror jag att jag börjar bli säker. Jag är nu övertygad om att Liljegärd skulle varit given i den svenska startelvan om hon haft en attityd som Kosse. Och Kosse hade nog varit tvungen att bevisa och prestera mer än hon hittills gjort för att inte riskera bänken - om hon varit nedtonad som Liljegärd.

En lite skrämmande tanke eller hur? "Snacka dig in i landslaget". Om man drar det till sin spets är det ju precis så jag påstår att det funkar.