fredag 17 september 2010

Kylslagen och trött knatar Fotbollsflatan in på banken. Kön är precis så lång som man inte vill att de ska vara. Minuterna tickar evighetssakta och folket framför rör sig framåt i snigelfart. Väl framme vid slutstationen och kvinnan i luckan som vid en första anblick förefaller vara tämligen vacker mumlar FF:

”Hej hej, jag tänkte. Alltså jag. Jag vet ju inte hur. Men alltså…” sedan blir FF tyst.
”Jag ska nog försöka hjälpa dig. Vad var det du ville ha hjälp med?” undrar kvinnan i luckan. Rösten, blicken, utseendet. Allt verkar så bekant. Läskigt bekant. Kan inte sätta fingret på vad det är. Men något, något är det.
”Jaaa, alltså. Öhm… Va?” orden dör återigen ut och jag inser att ordet idiot nu står skrivet i min panna. Vad är det som är så bekant med henne? Vem är hon?
”Vi tar det från början” säger hon med det typiska ”kunden-har-alltid-rätt-leendet”. Då förstår jag. Rösten! Utseendet! Blicken! Jag vet vem hon är, men jag vet också vad som saknas.
”Jo, jag vill sätta in pengar till en kompis. Men jag har själv inte den här banken. Funkar det?” säger FF och utan att invänta svar fortsätter hon:
”Sen har jag en fråga till; vart är tofsarna?
”Tofsarna?”
”Tofsarna! Vart är dom? Förresten – enligt mig är du Sveriges viktigaste spelare genom tiderna. Och målet mot Kanada. Så vackert – lycka!”
”Jaha, tack. Vad glad jag blir men. Vilket konto vill du sätta in pengarna på?”
”En snabb sak till bara. Kan du göra mig en tjänst? Nästa gång vi ses kan du väl ha glömt bort hela det här samtalet?”
”Nu förstår jag inte”.
”Alltså, jag planerar att boka in en intervju med dig. Och då vore det skönt om du inte tänkte ”ånej, den där jobbiga bruden från banken”. [Mitt namn], sportjournalist”
”Malin Moström, fd fotbollsspelare. Trevligt att träffas [Namn]. Nå, hur mycket pengar vill du överföra?

fredag 10 september 2010

Midnattssolens land

Vad sa han? Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Sa han det jag tror att han sa? Sa Daniel Kristiansson, den eminenta damfotbollskomentatorn det jag tror att ha sa? Hörde jag fel? Hörde jag det jag VILLE att han skulle säga istället för det han verkligen sa?

Efter en stunds funderande kommer jag fram till två saker.
1. Kristiansson sa verkligen att Umeå Pride gör att publiksiffran i matchen mellan Umeå och Göteborg var lägre än den brukar.
2. Det är djävligt kul att vara på plats i Umeland.

Japps, Fotbollsflatan bryter ny mark och kan numer kalla Umeå för sin nya fotbollsstad. Det känns oerhört spännande att besöka klassisk fotbollsmark. Att få besöka staden där Sveriges bästa damlag genom tiderna befinner sig. Att få uppleva detta på nära håll. Knata runt bredvid svensk fotbollshistoria. Och om det finns många flator här slår jag kullebyttor av lycka. Fotbollsflator till råga på allt. Kan liksom inte bli bättre.

Men vad tycker Umeå IK om Kristianssons uttalande? Klubben Umeå IK är bäst genom alla tider på att lira boll, det vet vi. Men enligt obekräftade rykten är de långt ifrån bäst på att ta hand om sina flator. Bakom kulisserna ryktas det om att klubben tvingat in spelare i heterogarederober och sedan slängt på ett stort fett hänglås. Några riktiga bevis finns ännu inte. Men hur är det nu? Finns det rök utan eld?

Dessutom försöker hela damfotbollen tvätta bort flatstämpeln – bra eller dålig kan alltid debatteras, personligen tror jag bara att det skapar segergering och garderobsflator, men den diskussionen behöver vi inte ta nu. Så vad tycker fotbollssverige och Kristianssons uttalande? Dunkar chefer, tränare och spelare huvudet genom väggen och suckar högt?
Fotbollsflatan å sin sida kan inte sluta skratta. Kristianssons uttalande kan inte ses som annat än ren och skär humor. Humor på hög nivå. Om det nu bor så många fotbollsflator i Umeå kanske jag äntligen kan springa på en vettig brud som jag har en teoretisk chans att trivas med i alla lägen. En brud som inte intresserar sig för fotboll skulle aldrig kunna leva med mig. Lika lite skulle jag klara av att spendera större delen av min tid med henne.

Moderaterna säger i sin radioreklam att ”80% av alla par träffas genom jobbet”. Det låter lovande. Då kanske jag träffar min fotbollsflatan snart, kanske till och med i Ume – trots att jag inte röstar blått.