I lurarna sjunger Pia Sundhage om tjejer som är bäst. EM-låten 1987 låter både larvig och klysig på samma gång.
"De ä dags att ta nya tag i vårt blågula damlandslag. Kom igen och häng me nu, ååååhå.
Vi tjejer, vi ä bäst. Så se upp i öst å väst. Vi ska sporra varan, för vi vet va vi kan. Sikta högt å satsa mest" sjunger Pia på bred göteborska.
Funderar över det som går att läsa i dagens nummer av sportbladet. Funderar över hur det skulle låta om Hanna Ljungberg, med sin norrlänska dialekt, sjöng samma rader som Pia. Ännu sämre antagligen. Men det får vi nog aldrig veta.
Just nu pågår, enligt Sportbladet, en övertalningskampanj från förbundskaptenen Dennerbys sida. Han vill ha Hanna Ljungberg i EM-truppen. Och visst, en spelare som Ljungan är alltid intressant. Låt mig berätta lite om Hanna "Ljungan" Ljungberg.
2003 utsågs hon till världens tredje bästa fotbollsspelare. Det är stort, oerhört stort. Endast Birgit Prinz (tyskland, vm-drottning 2003) och Mia Hamm (usa, en legend inom damfotbollen) placerade sig före den lilla svenskan. Vägen dit var lång för Ljungan. 1996 fick en då 17årig Hanna en plats i OS-truppen. Efter det rullade allt på i skaplig takt och när hon 2008 lade de blågula skorna på hyllan hade hon hunnit med 130 kamper i landslagströjan. 72 mål i blågult talar sitt tydliga språk. Behöver jag nämna att hon är den svenska som gjort flest mål i landslaget?
2008 som sagt, då vinkade Hanna tack och hejdå til Dennerby och hans landslag. Skador hade förstört såväl VM 2007 som OS 2008. Men nu har hon varit hel i nästan en halv allsvensk säsong. Och då vill Dennerby se henne i landslaget igen.
Dennerby vill men inte jag. Dels för att Ljungan inte imponerat så pass i årets allsvenska att hon förtjänar en plats i truppen. Dels för att att man sätter inte en legend som Ljungan på bänken och om hon tackar ja till en plats i EM kommer hon att ta en plats i startelvan. Det är där jag tvekar. Jag vill se ett drömanfall med Lotta Schelin och Jessica Landström i EM. Detta gör att Victoria Svensson (kaptenen) får ta ett kliv bakåt i planen och agera mittfältare. På bänken finns säkerligen Madelene Enlund och Linköpings stjärnskott vars namn jag ännu inte lärt mig stava. Det finns ingen plats för Hanna Ljungberg helt enkelt.
Visst får jag lite nostalgikänsla i kroppen när jag dagdrömmer mig bort och åter ser Ljungan i den blågula dressen. Men förnuftet säger att hon nog bör stanna hemma när landslaget reser mot Finland och EM.
"De ä dags att ta nya tag i vårt blågula damlandslag. Kom igen och häng me nu, ååååhå.
Vi tjejer, vi ä bäst. Så se upp i öst å väst. Vi ska sporra varan, för vi vet va vi kan. Sikta högt å satsa mest" sjunger Pia på bred göteborska.
Funderar över det som går att läsa i dagens nummer av sportbladet. Funderar över hur det skulle låta om Hanna Ljungberg, med sin norrlänska dialekt, sjöng samma rader som Pia. Ännu sämre antagligen. Men det får vi nog aldrig veta.
Just nu pågår, enligt Sportbladet, en övertalningskampanj från förbundskaptenen Dennerbys sida. Han vill ha Hanna Ljungberg i EM-truppen. Och visst, en spelare som Ljungan är alltid intressant. Låt mig berätta lite om Hanna "Ljungan" Ljungberg.
2003 utsågs hon till världens tredje bästa fotbollsspelare. Det är stort, oerhört stort. Endast Birgit Prinz (tyskland, vm-drottning 2003) och Mia Hamm (usa, en legend inom damfotbollen) placerade sig före den lilla svenskan. Vägen dit var lång för Ljungan. 1996 fick en då 17årig Hanna en plats i OS-truppen. Efter det rullade allt på i skaplig takt och när hon 2008 lade de blågula skorna på hyllan hade hon hunnit med 130 kamper i landslagströjan. 72 mål i blågult talar sitt tydliga språk. Behöver jag nämna att hon är den svenska som gjort flest mål i landslaget?
2008 som sagt, då vinkade Hanna tack och hejdå til Dennerby och hans landslag. Skador hade förstört såväl VM 2007 som OS 2008. Men nu har hon varit hel i nästan en halv allsvensk säsong. Och då vill Dennerby se henne i landslaget igen.
Dennerby vill men inte jag. Dels för att Ljungan inte imponerat så pass i årets allsvenska att hon förtjänar en plats i truppen. Dels för att att man sätter inte en legend som Ljungan på bänken och om hon tackar ja till en plats i EM kommer hon att ta en plats i startelvan. Det är där jag tvekar. Jag vill se ett drömanfall med Lotta Schelin och Jessica Landström i EM. Detta gör att Victoria Svensson (kaptenen) får ta ett kliv bakåt i planen och agera mittfältare. På bänken finns säkerligen Madelene Enlund och Linköpings stjärnskott vars namn jag ännu inte lärt mig stava. Det finns ingen plats för Hanna Ljungberg helt enkelt.
Visst får jag lite nostalgikänsla i kroppen när jag dagdrömmer mig bort och åter ser Ljungan i den blågula dressen. Men förnuftet säger att hon nog bör stanna hemma när landslaget reser mot Finland och EM.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar